Fokus på ungas fritid och organisering

Barn och unga deltar allt mindre i föreningslivet. Barn som börjar tidigt med en aktivitet slutar också allt tidigare. De ekonomiska förutsättningarna spelar roll för hur och när man deltar. Det visar rapporten Fokus 14 om barn och ungas fritid och organisering.

Fokus 14 är en analys av ungas fritid och organisering som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har gjort på uppdrag av regeringen. Rapporten visar på tydliga skillnader i hur mycket olika ungdomsgrupper är aktiva på sin fritid. Unga med begränsade ekonomiska resurser, utrikesfödda tjejer, unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning deltar i mindre utsträckning i föreningslivet.

–  Alla unga ska kunna ha tillgång till fritid och kultur. Det är en mänsklig rättighet. Men tyvärr ser vi att det finns stora skillnader mellan olika ungdomsgrupper och det innebär att många unga riskerar att gå miste om ett viktigt stöd i sin utveckling, säger Eva Theisz, vikarierande generaldirektör.

Färre unga deltar

Många unga är aktiva på sin fritid och värderar den tiden som värdefull. Men sett över en tjugoårsperiod har barn och ungas föreningsdeltagande minskat. Andelen unga i åldern 16–25 år som deltog i ett föreningsmöte sjönk från 51 procent (1994/1995) till 38 procent (2010/2011). Andelen barn och unga som har uppdrag i styrelser, kommittéer eller som är ledare har också minskat de senaste tjugo åren. Idag är 40 procent av de unga som är 13–19 år inte medlemmar i någon förening.

- Fortfarande är det många ungdomar som är aktiva om vi jämför i ett internationellt perspektiv, men det är ett faktum att allt färre ungdomar är föreningsaktiva. Det är också en tydlig trend att andelen medlemmar i föreningslivet minskar med ålder. Det sjunker från 66 procent i mellanstadiet till 42 procent i gymnasiet. Forskarna i vår rapport kallar det för en ”barnifiering” av föreningslivet säger Oscar Svensson, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Ekonomi spelar roll

Var åttonde ungdom i åldern 13–19 år har avstått från fritidsaktiviteter för att de själva eller familjen inte har råd. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll, barn till ensamstående och barn med utlandsfödda föräldrar är mindre aktiva på sin fritid och deltar i lägre grad i organiserade fritidsaktiviteter. I låginkomstområden är det vanligare att unga besöker fritidsgårdar, ungdomens hus och bibliotek medan de i höginkomstområden i större utsträckning är med i aktiviteter som kostar pengar såsom föreningsidrotten och musik- och kulturskolor.

Vad kan man göra för att minska skillnaderna?

- Begränsade ekonomiska förutsättningar är ett hinder för att kunna delta på samma villkor, så det går att göra mer när det gäller ekonomiska villkor för att delta i olika verksamheter. Vi ser också behov av nationella initiativ för att förbättra villkoren för olika delar av ungdomsgruppen. Det handlar bland annat om att ge fritidsaktiviteter och föreningslivet en tydligare plats när det gäller nyanländas etablering i samhället, och stärka kommunernas arbete för bra villkor på fritiden för unga hbtq-personer, säger Oscar Svensson.

Idrotten och spelkultur engagerar

Idrott intar en särställning bland ungas fritidsaktiviteter. 80 procent av tjejer och killar i åldern 13–19 år idrottar eller motionerar inom förening eller i oorganiserad form minst varje vecka. Men också i idrottsvärlden kan man se skillnader i vilka som deltar. Unga som inte identifierar sig som heterosexuella i åldern 16–25 år uppgav år 2012 att man idrottar mindre i förening (27 procent) jämfört med unga heterosexuella (37 procent).

Tjejer är ofta överrepresenterade inom musik- och kulturskolan och killar är ofta överrepresenterade på öppna mötesplatser. Det är betydligt vanligare bland tjejer att läsa och skriva på sin fritid och att delta i en kulturförening. Bland killar är det vanligare att delta inom föreningsidrotten.

Hobbyorganisationer som till exempel Sverok engagerar flest medlemmar bland de organisationer som får statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

Om Fokus 14

Fokus 14 är baserad på flera nationella enkäter till unga i åldrarna 13–29 år. 78 procent av Sveriges kommuner har besvarat en enkät om hur man arbetar i kommunen med kultur- och fritidsfrågorna. I arbetet med studien har redaktionen också besökt fritidsverksamheter och intervjuat kommunpolitiker, tjänstemän, ledare för ungas fritid samt ett trettiotal unga i deras fritidsmiljöer.

Ladda ned rapporten Fokus 14

Viktigt material